Intressentmodellen spelar en central roll i PR.
Framförallt syns intressentmodellen i hur PR-byråer väljer att profilera sina specilistkompetenser. Många byråer betonar sin expertis inom områden som digital PR, internkommunikation, kriskommunikation, PA osv.
Även om intressentmodellen (liksom alla andra modeller) har tillkortakommanden, så är den ofta användbar. Framförallt när det gäller att demonstrera kommunikatörsyrkets bredd, kompetenser och ansvarsområden.
Here we go:
Intressentmodellen i PR
Intressentmodellen i PR
Intressentmodellen är en populär modell i PR-sammanhang. Det är vanligt att kategorisera det professionella arbetet med kommunikation utifrån modellens indelningar.

Intressentmodellen ser olika ut i olika sammanhang (och tidsepoker). “Digital PR” är t.ex. ett relativt nytt tillskott. Corporate communications och IR bakas ofta ihop, liksom public affairs och lobbying.
Det är även värt att notera att a) dessa områden har stora överlapp med varandra, b) tonvikten ligger på privat snarare än offentlig sektor och c) den svenska nomenklaturen haltar betänkligt och existerar i ett sorts anglosoxiskt mellanlager.
Intressentmodellen har ett företagsekonomiskt ursprung och delar in omvärlden baserat på vilka olika intressen som kan kopplas till en organisation. [1]Intressentmodellen. (2023, August 17). In Wikipedia. https://sv.wikipedia.org/wiki/Intressentmodellen
Läs mer: Intressentmodellen i PR
På engelska: The Stakeholder Model in Public Relations
Noteringar
↑1 | Intressentmodellen. (2023, August 17). In Wikipedia. https://sv.wikipedia.org/wiki/Intressentmodellen |
---|