Vad en offentlig kommunikatör gör är inte solklart för alla.
Finansmannen Leif Östling och journalisten Jan Scherman misstänker att offentliga verksamheter har alldeles för många kommunikatörer. Det är i alla fall vad de skriver i en debattartikel i Dagens Industri (“Kommunikatörer målar över rosten på samhällskroppen”).
“Men huvudfrågan är hur dessa kommunikatörer används. Sysslar de med för allmänheten befogad och relevant information?”
— Östling och Scherman, debattartikel i Dagens Industri
Ord och inga visor i debatten, bitvis. Men då blir det för mig att plocka fram intressentmodellen.
Låt oss ta en närmare titt:
Intressentmodellen
Spin Academy | Digitala PR-kurser
Intressentmodellen i PR
Intressentmodellen är en populär modell i PR-sammanhang. Det är vanligt att kategorisera det professionella arbetet med kommunikation utifrån modellens indelningar.
Intressenter = grupper eller grupprepresentanter för specifika intressen med gemensamma incitament kopplade till en organisations verksamhet. [1]Silfwer, J. (2023, October 10). Intressentmodellen i PR. PR of Sweden. https://profsweden.se/intressentmodellen/
Intressentmodellen ser olika ut i olika sammanhang (och tidsepoker). “Digital PR” är t.ex. ett relativt nytt tillskott. Corporate communications och IR bakas ofta ihop, liksom public affairs och lobbying.
Det är även värt att notera att a) dessa områden har stora överlapp med varandra, b) tonvikten ligger på privat snarare än offentlig sektor och c) den svenska nomenklaturen haltar betänkligt och existerar i ett sorts anglosoxiskt mellanlager.
Intressentmodellen har ett företagsekonomiskt ursprung och delar in omvärlden baserat på vilka olika intressen som kan kopplas till en organisation. [2]Intressentmodellen. (2023, August 17). Wikipedia. https://sv.wikipedia.org/wiki/Intressentmodellen
Läs mer: Intressentmodellen i PR
På engelska: The Stakeholders in Public Relations (Doctor Spin)
💡 Prenumerera och få en gratis e‑bok e‑bok om pr-idéer!
Prioriteringar för en offentlig kommunikatör
Spartider kan drabba alla och kommunikationsbranschen bör inte av princip tillhöra något sorts undantag. Men om vi måste skära ned på den offentliga kommunikationsförmågan, då måste vi ställa rätt frågor.
Utifrån intressentmodellen, som kan sägas fungera som en karta över kommunikatörens generella ansvarsområden, så måste vi diskutera exakt hur offentlig sektor ska nedprioritera:
Det finns ett betydande överlapp bland intressentmodellens olika delar, men poängen är att diskussionen behöver vara konkret för att vara praktiskt användbar.
Den befogade kritiken
Oaktat det höga tonläget uppskattar jag flera viktiga poänger i Östling och Schermans argumentation.
Detta är mina medgivanden:
Som erfaren kommunikatör och PR-konsult är det min bedömning att kritiken härrör från övermodiga kommunikationsaktiviteter som i sin tur härstammar från en i grunden positiv experimentlusta.
Utan att nämna enskilda organisationer eller aktiviteter, så har offentlig sektor gjort sig skyldiga till sin beskärda del av “cringe” kommunikationsmässigt.
Företag har helt enkelt andra mekanismer för att säkerställa klok resursanvändning – offentliga kommunikatörer måste helt enkelt vara dubbelt försiktiga när det gäller att prova nya grepp.
Tack för din uppmärksamhet! Stötta gärna PR of Sweden genom att gå med i gruppen på LinkedIn eller dela denna artikel med branschkollegor. Söker du PR-stöd hittar du Jerrys byrå här.
Noteringar
1 | Silfwer, J. (2023, October 10). Intressentmodellen i PR. PR of Sweden. https://profsweden.se/intressentmodellen/ |
---|---|
2 | Intressentmodellen. (2023, August 17). Wikipedia. https://sv.wikipedia.org/wiki/Intressentmodellen |